Sitter på balkongen. En brasa knastrar hemtrevligt nedanför.
Grannen bränner sopor. Fördelen är, tror jag, att röken skrämmer bort en del
insekter. Franskaläraren på balkongen ovanför artikulerar så att man nästan kan
se saliven flyga som ett vattenfall förbi min balkong. Ett trevligt skvalande
hörs också i bakgrunden. Det är en vattenledning som läcker. Man hör grannars
TV, nattvakternas radioskval, ”Na lingi yo” –kongorumba från nattklubben och
lite trafik och cikador också. Det är hemtrevligt. Någon tjej underhåller den sura
nattvakten nere vid grinden så att t o m han låter trevlig. Han hade tydligen
trakasserat vår lilla rörmokarlärling häromdagen och lurat honom att laga någon
grannes läckande rör också. Han är ond, skulle sönerna ha sagt, som tenderar att se saker och ting lite svart-vitt. Riktigt så pysmysig som han låter just nu är han ju inte :/
Jobbade länge idag. Var på volontärhaket vid 14.tiden och käkade havsfisk
(är inte så bra på fisksorter, men den var god), spagetti och svamp- och
grönsaksröra. Åt tillsammans med en bekant som satt och jonglerade med
tre telefoner under hela måltiden, d v s ringde och tog emot samtal. Han är pastor och har tydligen dygnet-runt-kontakt med sina församlingsmedlemmar. Läkarna, för att inte tala om dom, har också dygnet-runt-rådgivning. Ibland är ju det bra, när man själv är sjuk t ex :) Eftersom kvalitén
på de olika mobilleverantörerna och -näten skiftar har många kongoleser flera olika
mobilabonnemang och också en telefon till varje. Det går att få tag på riktigt
billiga telefoner här tydligen. Men det där med telefonetikett ser olika ut i
olika ”familjer”… Att stänga av telefonen för att få vara ifred verkar inte existera (eller för att inte störa sammanträden, middagar och andra sammankomster).
Hann med det mesta som jag hade tänkt på eftermiddagen. Det var en lättnad.
Nu ska jag fortsätta med min engelska (eller irländska …?)
chicklitt. Cherioo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar