Känner mig upplyft och nedtryckt på samma gång efter att ha läst "Igelkottens elegans". Livet är bra patetiskt och fantastiskt!
Sopor och armeringsjärn
En man hänger mot en taxi och betraktar
Vad?
Den libanesiska pojken skriker och skriker
Ambulansen närmar sig
Eller är det polisen?
Himlen är en blågrå fleecefilt
Samtal pågår runtomkring
Vad pratar dom om egentligen?
Nattens åskväder hänger kvar som ett eko
Den orangea lastbilen kör rakt över sophögen och parkerar
Jag sitter på min upphöjda position och betraktar
Första parkett
Deltar jag?
Hello? Is anybody out there?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar